Depend On Me!

Yeaj! Back Streetboys kom till Göteborg och jag och Annika var där. Övernattning på Gothia Towers, shopping och middag på stan och baxning av en ny Danny- poster.

En bra konsert och en mysig helg, helt klart!!

Fram till Malmånad gick livet sin gilla gång. Det var mycket hemmamys med familjen. Vi var på cirkus, tog en tur till Bakken, var på kosläpp, fick besök av påskharen, och var på bio.

Jag och Paula tog en övernattning på Marina Plaza och Danny hintade om sin nya show The RunAwayshow! Längtan till hösten var enorm.

Torsdagen den 31 Januari hoppade jag och Ann-Sofie på nattåget till Stockholm för en mysig helg tillsammans. Nattåg är verkligen en smidig lösning på resande… För alla som kan sova så klart. Tror jag sov MAX 2 timmar den natten. Det var kallt, jag blev åksjuk, det skramlade och brummade och gubben som la sig sist stängde aldrig dörren till vår kupé.

Vi fick låna lägenheten i Saltsjöbaden vilket är helt perfekt!

Vi började med att handla frukost med en guldvagn, tog sedan en powernap för att ta igen den uteblivna sömnen på tåget. Sen var vi redo att ta oss an Stockholm.

Vi tog oss in till Södermalm, käkade lunch i Saluhallen och kikade in i Dannys port. Han var tyvärr inte hemma – han var i Colombia.

Sen hamnade vi på Urban Deli på Nytorget. Mitt absoluta favoritställe. Vi drack lite vin och cider och jag slörpade i ligg ett gäng ostron. 10kr styck då gäller det att passa på.

Vi blev båda lite berusade och bestämde oss för att åka tillbaka till lägenheten för att göra vid oss och sen gå ut senare på kvällen.

Sagt å gjort – tillbaka till Saltsjöbaden, dusch, lite mer vin och cider och sen in till stan igen. Där hamnade vi på Bistro Bellman, tog vars en cider och en shot och delade på en ljuvlig pasta. Och sen crashade vi båda två. Antiklimax! Och vi åkte hem igen.. Haha! Tanterna orkade inte mer.

På lördagen var vi lite olika pigga så jag åkte in till stan på egen hand, tittade på Slottet, gick i stan och käkade lunch och mötte sen upp Ann-Sofie för en bio. Mysigt att gå på bio på eftermiddagen.

Efter bion drog vi till Söder igen. Käkade sushi i närheten av Danny och gick vidare till UD. Sen satt vi där till långt in på natten.

Vi skrev ett kort till Danny som personalen gav till honom när han kom hem igen. Han till och med tackade på Instagram 💕

Det blev söndag och vi skulle åka hem ganska tidigt. Vid 8 skulle vi ta tåget in till stan och räknade då med att han god tid på oss att köpa frukost och så där. Men tji fick vi. När vi vaknade hade det kommit 30cm snö. Snö innebär kaos och inga tåg gick in till stan. Vi försökte med taxi men det gjorde resten av Stockholm också. Till slut fick vi tag på en och med 10 minuter till godo gick vi in på stationen. Phu!

Som sagt, snö innebär kaos och vi blev 3 timmar försenade till Helsingborg. Men jisses vilken fin helg. Lite synd att Danny inte var hemma men va fasen..

Men det blev kanon ändå.

Planen var Lalandia med familjen Lundin. Men någon dag innan avfärd blev Paula magsjuk och på själva avresedagen blev Anders sjuk. Efter att ha ringt runt till vänner som skulle kunna tänka sig att följa med med kort varsel så slutade det med att vi avbokade. Vi pratade om att åka till stugan i stället, bara vi tre, men bestämde oss sen för att stanna hemma. Det var ett mycket bra beslut! Det blev en helt perfekt nyår med fin, fin nyårslunch, middagsvila, kvällsunderhållning av Maja och räkor till kvällens film.

Fick ett sug av att blogga igen och tänkte ge mig på ett försök att hålla igång den här igen. För hur det än är så tycker jag det är ganska trevligt! Måste bara försöka bli bättre på redigeringen med bilder och så där. Men som sagt – vi kör!

1 1/2 år har gått sedan sist och det har varit en berg och dalbanan helt klart!

Alla föreställningar och möten med Danny under hans NU fick mig att ändra mitt mindset fullständigt.

Vem ville vara? Vart var jag på väg? Hur ville jag att andra skulle uppfatta mig? Vad ville jag?

Det slutade med att jag sa upp mig från mitt jobb utan att veta vart jag skulle ta vägen. Men jag visste att det skulle ordna sig till slut! Och det gjorde det.

Jag blev erbjuden några olika tjänster men valde till slut Påarp. Ett beslut som skulle visa sig blir en total mental breakdown. På hösten kraschade jag fullständigt och det slutade med att jag blev sjukskriven en dag i veckan.

Jag tog mig igenom våren med nöd och näppe och hade nog tankarna på att byta arbetsplats igen, men bestämde mig för att ge det en chans till. Jag kunde inte bara ge upp för att det blev lite tufft. Och tur var det! Efter sommaren fick jag världens bästa kollega – hade redan en grym – så nu var vi tre grymma idrottslärare som har sjukt kul ihop! Vilken skillnad! Tack Björn och Jim för att ni är mina kollegor!

Livet känns bättre, jag känner mig mer tillfreds än vad jag gjorde innan. Jag har nog en bit kvar men jag stressar inte. Det kommer!!

Nu är det november, höstterminen är snart slut och här börjar vi från början!

Jag tänker att de kommande inläggen blir en tillbakablick på året – på de händelser och upplevelser som är värda att nämna!

På återseenden!

Jag tänkte försöka ge mig på en liten men kanske lång sammanfattning av något av det roligaste jag gjort på länge. Något som har gett mig så mycket glädje, skratt, tänkvärda ord och kärlek. Jag har dessutom fått en fin vän på köpet och en massa härliga människor på distans som förstår precis hur jag känner. Inlägget kommer så klart att handla om Danny Saucedo och hans magnifika dinner show NU!

Någonstans har väl Danny alltid funnits. Åtminstone i mina spellistor på Spotify men när han var med i Så Mycket Bättre växte han oerhört i mina ögon. Han var inte länge en liten pojkspoling utan en hyvens man som utstrålade en enorm karisma, ödmjukhet och kärlek. När jag i slutet av 2016 fick nys om hans föreställning i Stockholm börjar jag fundera på vem som skulle kunna tänka sig att åka med. Det blev Annika! Det var tjorvigt med biljetterna och efter många om och men bokade vi biljetter till den 1 April. Det kändes som en evighet. Jag hängde med på Instagram och Youtube och scannade av varenda klipp och bild från föreställningen. Man kan säga att jag längtade.

Den 1 April kom så äntligen och vi stegade in på Hamburger Börs, åt en ljuvlig middag och njöt av showen från ovanvåningen. Definitivt inte de bästa platserna, men va fasen. Det var sjuuuuukt bra ändå. Så bra så att jag fick mersmak och så ville jag ju ha bättre platser.

På tågresan hem bokade jag nya biljetter tillsammans med Lina. Kategori A – de bästa platserna i salongen. Och den 6 Oktober var det dags igen. Jisses vilken skillnad. Vi satt mitt framför podiet och såg allting perfekt. Jag var helt klart nöjd.

Danny bestämde sig sedan för att förlänga sin show under våren fast i Göteborg istället. Perfekt – då kan jag få uppleva det en gång till och med Mia dessutom. Sagt å gjort – vi bokade biljetter fast inte förrän i April då biljetterna gick åt som smör i solsken.

Danny har blivit den som gav mig en ny vän. Ann-Sofie var bra mycket mer Danny-frälst än mig, ett troget fan sedan länge. Nu är vi mer jämlika i den frågan.  I julas var hon på en julkonsert med Danny strax utanför Göteborg. Jag hade missuppfattat och trodde det var i Stockholm därför brydde jag mig inte om att försöka få tag på några biljetter. Nåväl – den här julkonserten gjorde att jag och Annso började skriva till varandra på Instagram och en dag frågade hon om vi skulle åka till Stockholm en sista gång. Så klart vi skulle! Biljetter, tåg och hotell bokades i ett nafs och den 18 februari var det äntligen dags. Lyx-paket, de allra bästa platserna på Hamburger Börs, allra längst fram! Herre Jösses vilken kväll! Så nära! 2 High Five, två pekningar och en massa ögonkontakt! Dessutom ett antal likes på Instagram efteråt av Danny him self.

 

Detta blev början på en galen vår! Annso hade redan bokat biljetter till Göteborg men hennes vänner hoppade av så jag fick ta över dem. 30/3 och 4/5 närmare bestämt! Men det var långt där i mellan och i all längtan hann vi med 3 spontanare också.

30 Mars körde vi till Göteborg första gången. Kvällen är som ett enda töcken då jag 45 minuter innan showstart fick värsta migränanfallet. Men Danny levererade en grym show och han såg att vi var där. På slutet av showen, när hela gänget står på rad och tackar publiken kommer ”Andrea” in med min påse till Danny! Min påse med min present och mitt kort till honom. Lycklig tjej!!

 

Nu hade vi över 20 dagar till vår nästa show och när hälften hade passerat kände jag att längtan blev för stor. På kvällen Onsdagen den 11/4 skickade jag iväg ett meddelande till Ann-Sofie om att det fanns biljetter kvar till dagen efter. Och det hela slutade med att vi bokade. Sååå spontant och såååå bra kväll blev det! Vi blev lite sena då allt strulade här hemma. Jag sminkade mig på toaletten samtidigt som jag åt korv stroganoff och makaroner. Jag fönade håret samtidigt som jag försökte aktivera Maja. Jag monterade ur bilbarnstolen samtidigt som jag försökte skriva ut biljetterna som jag höll på att glömma. Men iväg kom vi och den första (eller kanske inte riktigt men nästan) vi möter är Danny. Vi ser ett hav av äldre damer som står och fnissar och tjattrar och mitt bland dem stod han. Vi fick vars en kram och en selfie. En av de bästa faktiskt. Och vi fick en sjuhelsikes föreställning!

 

Den 26/4 hade vi bokat sedan länge. Eller länge och länge. Någon vecka bara då Ann-Sofie ville se honom en gång till innan vår sista gång.

Vi körde i god tid, satt och hängde i Lobbyn på Gothia Towers och åt en ljuvlig middag på Ristoria. Planen var så klart att få träffa Danny vilket vi tyvärr inte gjorde på alla de timmarna. Efter middagen gick vi tillbaka till Lobbyn och på vägen gick jag inom toaletten. När jag tvättar händerna tänker jag ”Jag ger mig fasen på att hon står och pratar med honom när jag kommer ut”. Och ta mej tusan – När jag kommer ut står de utanför hissen. Jag går fram och när de ser att jag kommer hälsar han bannemig med mitt namn – ”Hej Anneli!” Och gav mig en kram. Whaaaaat! Mitt namn!! Oh My Gadd! En selfie blev det och kvällen var komplett. Trodde jag!

 

Föreställningen var galen. Sååå bra! På sista låten trängde vi oss fram till Podiet (som alltid) för att komma nära och få en sista High Five. När han är klar och går ner för trappan så kastar han sin handduk till sin assistent men den hamnar rakt i mina händer!! Vad hände? Det var kanske inte på fullaste allvar som jag i februari sa att jag ville ha den. Å nu hade jag den. Hur sjukt?

Efter showen stannade vi kvar i Lobbyn för att få en liten stund med honom innan han åkte upp till sitt rum. Vi var just precis på väg att gå när han och hans dansare kom gående i korridoren. Jäkla tur! Han stannade hos oss en stund, vi pratade och tog bilder och helt plötsligt sätter han händerna vid mitt öra och viskar en hemlis till mig – Sin superkraft! Vad hände liksom! Kvällen var verkligen top noch!! Oslagbar!!

Lördagen den 28/4 var då jag tillsammans med Mia skulle se showen. Vi körde en helhelg i Göteborg med shopping, övernattning, hotellfrulle och Ullared på hemvägen. Kul att få dela denna fantastiska upplevelse med henne, även om hon alls kan förstå min besatthet. Men hon tyckte det var en jättebra show. Och det var det! Danny var sjukt taggad och körde gärnet! Vi satt mitt framför podiet – fantastiska platser – men jag saknade närheten, ögonkontakten och uppmärksamheten. Tror inte att Danny såg mig förrän på slutet när han sjöng För kärlekens skull. Då pekade han och log och efteråt tog han min hand och la sin hand på min axel.

Efteråt hängde vi kvar i lobbyn men missade honom. Han åkte upp till Heaven 23 för att parta loss och då gick vi och la oss 🙂

Mycket vill ha mer och så kändes det. Jag hade inte fått nog. Annso och jag skulle åka upp den 4/5 för sista gången men jag kände att jag ville ha mer. Så efter lite diskussion bokade vi biljetter till den 3/5 också. Vi skulle alltså se honom 2 kvällar på rad. Galet!

Vi bestämde oss för att ta det lite lugnt och inte åka för tidigt så att vi hann vila lite efter jobb. Två kvällar på rad skulle komma att kännas. Vi tog det lugnt på vägen och var i Göteborg vid 19-tiden. När vi går genom lobbyn möter vi honom utanför hissen, han stannar upp, pekar på oss och bara ”Heeeeey! Vad händer?” Selfie, kram och lite snick snack. Jag tog ingen selfie dock då jag hade fullt upp med ett putsa mina glasögon. Meeen, han kramade mig innan han gick in i hissen. Återigen fick vi uppleva en fantastiskt föreställning på alla sätt och vis.

Trots att jag skulle upp och jobba dagen efter och att vi skulle tillbaka igen på kvällen hindrade oss inte från att stanna kvar i lobbyn och jäkla tur det. Det var nästan folktomt och när han kom gående gick han fram till oss, kramade mig först och pratade en massa. Frågade vart vi bodde och fattade inte riktigt att vi skulle köra fram och tillbaka.

Vi fotade och denna gången på oss alla tre samtidigt och Annso viskade en hemlis i hans öra. En hemlis han redan hade räknat ut 😉

Jobbet gick som smort och jag såg fram emot kvällen med blandade känslor. Sista föreställningen för oss. Som bäddat för tårkalas. Tyvärr träffade vi inte honom, varken innan eller efter men oj vad vi grät! Han såg oss och gav oss massor med uppmärksamhet, han ”dansade” med mig, tog oss i hand och pekade en massa. Vi väntade en stund men missade honom precis när han gick ut från hissen. Han visste att vi satt där vi satt men gick snabbt förbi för att ”fira” med sitt gång. Fullt förståeligt! Hade vi inte träffat honom kvällen innan hade det känts lite snöpligt men vi var sååå nöjda. Och jag var sjukt trött efter att ha sovit 4 timmar. Vi åkte helt enkelt hem. Men på vägen till bilen norpade vi åt oss vars en poster.. 🙈

Det har varit en gaaaaalen vår. Så mycket upplevelser, känslor, kärlek och tokigheter! Är sååå tacksam att jag har fått uppleva det.

Tack Danny Saucedo för att du är den du är och tack för att jag fick vara en liten del av ditt NU 💕💕 Hoppas våra vägar möts igen!

I fredags lämnade vi Maja hos förskolekompisen Ludvig för att åka till Tylösand och ta det lugnt, läsa bok, spaa, träna och äta god mat. Det blev en lugn helg med mycket vila och avkoppling men nu är vi redo att checka ut och åka och hämta vår lilla stjärna! Som jag saknar henne!! 💕

Det menar Danny när han underhåller oss under 2 timmar med sång, dans och gött snack. Jag är definitivt inte sen att haka på så vi bokade en föreställning till. Imorgon!

2 dagar på rad ska jag få njuta av ett gäng talangfulla musiker, dansare och sångare. Framförallt ska jag njuta av en fantastisk föreställning och hålla tummarna för lite snick snack efteråt.

Danny Saucedo – Håll i hatten för imorgon kommer vi!

Igår var det dags för min och Mias myshelg i Göteborg med Danny. Vi började med att leta skor på stan när det från ingenstans slog mig att våra biljetter hängde kvar på kylskåpet där hemma! Paaaaaanik!

Men eftersom Gothia Towers är världens bästa hotell så hjälpte de oss att skriva ut nya 👍

Paniken släppte och Vårt sko-mission kunde fortgå. Jag vann då jag hittade vad jag ville ha men Mia får fortsätta att leta 😉

Vi checkade in och åkte upp till 26e våningen och fixade till oss inför kvällens show. Jag hade önskat att få sitta nära podiet och dra mig baklänges – Mitt framför!! Såååå bra! Men jag tror inte att han såg mig förrän under sista låten – då sjöng han till mig, pekade och log stort! Och när han gick ut klappade han mig på axeln och log.

Showen var galen – Danny var grymt taggad och öste på och publiken hängde med. En av de bästa föreställningarna faktiskt!

Efteråt hängde vi i Lobbyn men utan någon lycka. Han hann åka upp till Heaven 23 innan vi såg honom så vi åkte upp till vårt rum och bäddade ner oss i sängen. Välbehövligt!

Idag vankas det frukost på våning 29 och en tur till Ullared innan jag ska hem och krama min fina familj!

Vilken vecka det har varit. Vi börjar med torsdagens bravader. Hela kvällen var en enda stor jackpot. Först en selfie, gött snack och en slängpuss före showen.

Vi hade varit och käkat på Ristoria och skulle tillbaka till lobbyn för att kanske stöta på honom innan showen. Jag behövde gå inom toaletten och Ann-Sofie satte sig i en fåtölj för att vänta. När jag tvättade händerna tänkte jag att hon säkert står och pratar med honom när jag kommer ut. Och tamej tusan. Det gjorde hon! Jag går fram för att hälsa men han hinner före – Heeej, Anneli! Say whaaat!? Hälsade han precis på mig med mitt namn? Vet han vad jag heter? Oh my!! 💕 En kram och en selfie och gött snack innan han åkte upp i hissen hann vi med.

Föreställningen var lika grym som alltid. Det blev dock ingen High five men hörreni – Jag fick hans handduk!!!! Han kastade den rakt i famnen på mig. Huuur sjukt?

Efter showen stannade vi lobby i hopp om att få säga tack för ikväll. Vi var på väg att ge upp och bege oss hem när han och 3 dansare kommer gående. Och han stannade hos oss! Ännu mer snack, bamsekram och en selfie. Och så viskade han en hemlighet i mitt öra 🤪